Här kommer hjältarna från Visby

Det är klart nu. Visby IBK förverkligade det alla som spelat och arbetat i föreningen drömt om i snart 20 år.

Nästa säsong spelar Visby Innebandyklubb i Svenska Superligan och det efter en enastående kvalfinalserie mot Team Thorengruppen.

Redan ett par dagar före den fjärde matchen hade sittplatserna i Ica Maxi Arena sålt slut och marknadschef Hasse Pedersén kunde luta sig tillbaka i sin fåtölj och njuta.

Han är en av de största eldsjälarna i klubben och har fungerat som A-lagstränare, ordförande, sportchef och marknadschef sedan han värvades från Graip 1995. Nu kom lönen för de åtskilliga timmar han lagt ner och alla marknadsföringskampanjer han sjösatt.

Hans Pedersén är givetvis inte ensam. Det är många som står bakom den här klubbsagan som började den 29 augusti 1988 när Nicklas Permerud, Daniel Larsson, Emil Borg och förstås Per Viberg grundade klubben.

Visby IBK har alltid varit pionjärerna inom gotländsk innebandy.Den har gjort det som andra sett som omöjligt och den har aldrig varit rädd för att sticka ut hakan även om det resulterat i att man fått en snyting på densamma.

Givetvis har det stuckit i ögonen på människor, men säga vad man vill. IBK har alltid tagit smällarna, rest sig och fortsatt att sträva mot toppen.

I kväll är det ingen som trampar på Visby IBK. Den här gången är det Visby IBK som skrattar sist och det är synnerligen välförtjänt.

Nu är den sportsliga biten i kapp.

I björkarnas stad är frågan om knopparna slår ut i år. Thorengruppen och Dalen (dam) är utslagna och stadens suveräna damlag Iksu hänger löst i SM-semifinalen.

I går fick Umeålaget som åkte ur SSL så sent som 2018 uppleva bland det mäktigaste du kan uppleva som innebandyspelare i Sverige.

En fullsatt Ica Maxi Arena visade att man i sina bästa stunder kan ge gamla fina Södervärnshallen en match i ljudvolym även om det krävdes dubbelt så många åskådare.

Det var karnevalstämning under slutminuterna och volymen öronbedövande.

Visby IBK fick än en gång gå in i tredje perioden i underläge, men den här gången var det bara ett mål och det käkade man upp fort.

– Vi visste att vi skulle vända och det visste Thoren också, sade Tommy Bolin efter slutsignalen.

Då stod det 7–6 på resultattavlan.

Det matchvinnande målet satte klubbikonen Wilmer Viinamäki och det gjorde slutet på den här matchserien perfekt.

Han är en ikon i Visby IBK.

Det var en sådan där kväll man aldrig ville skulle ta slut.

En kväll där idrottshistoria skrevs och det mäktigaste jag upplevt på ett par decennier.

Bara för att få lite perspektiv på saker och ting.

Senast en gotländsk förening i en stor lagsport (herrar) var representerad i högstaserien var Bysarna Speedway 1997 och pratar vi bollsport så får vi gå tillbaka till VIF Gute Handboll 1982-1983.

Visby IBK firar ikväll avancemanget och i morgon vaknar spelarna som kungar.

Vem hade trott det efter en november där klubben tog tre av tolv poäng och var tre poäng ifrån nedflyttningsplats.

Tränare Niklas Hovivuori fick ta konsekvensen sportchef Joakim Bandholtz återvände en tredje gång som tränare.

Jag var en av alla som kritiserade klubbens beslut om att låta ytterligare en tränare hamna på schavotten.

Den här gången visade det sig bli en fullträff.

Joakim Bandholtz rätade upp ett lag som hamnat i slagsida och därefter växte självförtroendet och segarna började radas upp.

Individualisterna blev lagspelare och nu var det motståndarna som vek ner sig.

Efter onsdagens seger kan vi summera effekten av tränarbytet: 15 segrar, en oavgjort och två förluster. Hatten av!

Nu väntar spel i Svenska Superligan 2019-2020.

Det kommer att krävas både en större organisation och budget.

Det kommer att fattas en del svåra beslut för alla spelare håller inte på SSL-nivå.

Jag skulle uppskatta att föreningen behöver värva en femma för att klara nytt kontrakt och det arbetet har Joakim Bandholtz påbörjat.

I nuvarande spelartrupp vet vi att Christoffer Lindberg slutar.

Men det är det enda.

Jag har svårt att tro att nyckelspelare som Wilmer Viinamäki, Martin Stolt och Marcus Jovic med flera kommer att hoppa av tåget nu.

En spännande och hektisk silly season väntar.

Svenska Superligan jublar förstås över Visbys avancemang.

Och är bara att gratulera. Ligan får nu en klubb som kommer att sätta färg.

Här kommer laget från Gotland som trots att man spelade på näst högsta serienivå hade det femte bästa publiksnittet i landet.

Visby IBK sportsliga verksamhet har äntligen hunnit i kapp den organisatoriska.

Innebandyn på Gotland glöder.

Bilden som får Endre att jubla


Spana in fotot. En glad Stina Ander ser slutet på skadehelvetet.
Ikväll torsdag gjorde hon sin första träning med matchspel sedan oktober 2016: det är 14 månader.
I rosa väst (ej tacklingsbar) förvisso men ändå ett stort steg i rätt riktning.
Det har inte varit någon lätt resa den hårdskjutande backen.
I GA sade Stina Ander för en tid sedan:
"Innebandy är i och för sig bara en världslig sak, men för mig har innebandy alltid varit en stor del av mitt liv, det har varit skitjobbigt många stunder".

För Endre vore en hel Stina Ander en dröm. Det vore hon för vilken klubb som helst. I sina bästa stunder håller hon landslagsklass och att få in den bössan i powerplay-spelet.
Sista säsongen i Jönköping IK gjorde hon 20 mål på 24 matcher och när Sverige vann VM-guld i U19 2014 var hon lagkapten.

Nu är siktet inställt på Dalen hemma den 5 januari och Endre ser förstås en kvalitetshöjning till slutspelet. Som en sen värvning och klass rakt igenom.

*****
Apropå skador ett annat orosmoment. Formstarka Alva Olofsson som gjort poäng i alla matcher saknades på torsdagens träning och det är ytterst tveksamt om hon spelar mot Pixbo på lördag.

****
Alexander Brinkmann, tränare i Endre var på plats i Bratislava för VM. På uppdrag av Svenska Innebandyförbundet var han med och tog fram VM-analysen.
Jag passade på att be honom ta ut sin allstarfemma men där Endrespelarna ej var valbara.

Här är den, målvakt: Sara Hjorting, Sverige.
Backar: Stephanie Boberg, Sverige och Flurina Marti, Schweiz. 
Center: Denisa Ferencikova, Slovakien.
Ytterforwards: Amanda Delgado Johansson, Sverige och Vera Kauppi, Finland.

Den duger bra den.

***
Elvira Ekelund är klar för Endre IF. Egen produkt som varit på vift. Intervju här.

**
Visby IBK spelade traditonellt en plojmatch i ishockey i helgen. Den blev kostsam.
Kasper Broby stukade foten och missar Kalmarsund på lördag. Det gör också Kalle Bending (bäst på plan i premiären), Oskar Spetsare och Jonathan Harald. Onödigt att köra en sån match en vecka före en så pass viktig match som Kalmarsund är. Broby var dessutom en av IBK:s formstarkaste spelare.

Inte heller Wilmer Viinamäki deltog på torsdagens träning.

****
Jag tackar alla som visat sin uppskattning för mitt dokument om Bysarna supersäsong 1988.
För er som inte läst finns reportaget här.
Del 2 kommer den 27 december och handlar om 1980 när VIF Gute Handboll nådde högsta serien.

Bysarnas magiska guldsäsong först ut

Jag har sedan en tid tillbaka ägnat timmar i tidningsarkiven och med start i dag och varannan onsdag framöver kommer ni att se resultatet.
Det handlar om en serie av retrodokument från några av de mest klassiska idrottssäsongerna och händelserna.
Jag har sökt information och plöjt tidningsartiklarna från när det begav sig.
Det handlar inte om ett klassiskt "Vad hände sen och vad gör dom idag"-reportage. Dokumenten är snarare en återblick om vad som hände och sades där och då.

Gotlands Tidningar sitter på ett fantastiskt bildarkiv utan vilket det här hade varit omöjligt att genomföra.
För en 1980-tals junkie som jag var första delen given.
Vi kickar igång med det gotländska speedwayundret.
Jag pratar förstås om guldsäsongen 1988.
Bysarna ägde svensk speedway det året och jag är tveksam till att någon annan speedwayförening haft en mer fulländad säsong.
Och man gjorde det med ett lag till största del bestående av egna produkter; Tony Olsson, Dennis Löfkvist, Kenneth Lindby, Micke Löfqvist, Kitte Hultgren och Niklas Johansson.
Och sen kryddat med ett par vassa värvningar som Per Jonsson, det danska framtidshoppet Brian Karger och pålitlige Lars Andersson.
Hoppas att ni minns tillbaka och jag hoppas också att ni som inte var födda eller kunde vara på plats finner det intressant.

HÄR HITTAR NI DEL 1: När Bysarna vann rubbet

***
Jag avslöjade i förra veckan att "Gutedödaren" Jens Hägg sannolikt blir FC Gutes nästa nyförvärv. I går presenterades Hägg tillsammans med Viktor Segerlund (Dalhem) samt Samuel Johansson som flyttas upp från de egna leden.
Det börjar ordna upp sig. Till slut.
Jag skulle gärna se en yttermittfältare av klass.
Chika Ezeh hade kunnat vara den spelaren, men det spåret har som jag tidigare skrivit svalnat efter att intresse från sydeuropa.

**
Snubblar över en artikel från november om att tidigare Gute- och Levidespelaren Robert Mambo Mumba efter att ha avslutat säsongen i Ekerö tränar med division 3-klubben Sala FF.
Vi får se om han hamnar där eller någon annanstans. Kanske på Gotland. Det är silly season så man vet aldrig.

VM-debut med guldglans

Någon ville att jag skulle lägga ut min krönika om Sara Steens VM-debut.

Sara Steen
har mentalt spelat många VM-finaler genom åren.”Tänk att det är en VM-final”, brukade mamma Annelie säga till dottern på flicklagsmatcherna och kanske var det vad som formade den vinnarskalle hon har i dag.

I lördags var det inte bara en tankelek utan inför ögonen på 3 660 personer i O Nepelu Arena i den slovakiska huvudstaden Bratislava.
Nu stod hon där – på riktigt. Det var ”Time to shine” (som det står på väggen i Endres omklädningsrum).

Vägen dit har inte varit spikrak. Det är den sällan.
Sara Steen hade förvisso utmärkt sig tidigt som en bolltalang oavsett om det handlade om fotboll eller innebandy.
Första tidningsartikeln om innebandyspelaren Sara Steen är daterad till 1 april 2005 i GA. Sara var 10 år då och spelade i klasslagsturneringen Påskcupen med Väskinde skola och GA:s Lasseman Larsson skrev: ”Vi tippar inte alldeles galet om vi tror att Sara Steen om sådär 6–7 år spelar i Endres A-lag, som då, förhoppningsvis, är kvar i elitserien och har SM-guld i sikte”.
Han var rätt ute, den gamle sportmurveln, men det tog bara fyra år innan hon nådde SSL.

Första gången jag såg Sara Steen var när hon som 13-åring dominerade division 2 Gotland. Det bör ha varit tidigt 2009 och Sara Steen vann den totala skytte­ligan i division 2.
Jag hade hört herrar som Harald Hoffman och Göran Nährström tala varmt om den här supertalangen och jag är nyfiken och ville se vad de pratade om med egna ögon. Jag minns inte vem Endre B mötte eller hur många mål Sara gjorde, men jag minns att jag förvånades över att den yngste spelare på planen hade en speluppfattning som ingen annan. På hösten samma år lyfte Endre upp sitt framtidslöfte och sedan dess varit bofast i SSL.
Däremot skulle det dröja innan hon tog steget från råämne till firad juniorstjärna (VM-guld U19 2014) och vidare till SSL-stjärna.
Under många år var hon en stabil tvåvägsspelare men ­inför säsongen 2014–2015 bestämde hon sig för att steppa upp satsningen. Hårdare träning och kosthållning infördes och i fjol såg vi resultatet när Sara Steen exploderade i SSL och nominerades till årets spelare.

Time to shine var det ja. Inledningen på VM blev knappast vad Steens femma hade hoppats på. Visst gjorde ­formationen en del poäng, men det fanns mer att hämta. Det visste alla.
I finalen lossnade det. Sara Steen glimrade och kom till betydligt fler avslutningslägen än tidigare. Sara Steen volleysköt 2–1, spelade fram till 4–1 och var plus 2 i matchen. Hon kom också till betydligt fler avslutningslägen än i tidigare matcher och kunde lika gärna ha blivit tremålsskytt.
I svenska laget var det ett fåtal som överglänste Steen. Sara Hjorting så klart, Amanda Delgado Johansson ­likaså, men i deras kölvatten följde bland annat nummer 27 från Endre IF.
Jag har skrivit många krönikor om Sara Steen det ­senaste åren och det blir garanterat fler kapitel i den sagan.
Hon är fortfarande bara 22 år och en av de som ska bära landslaget i många år.

Guld-Sara på väg hem

Sara Steen landar på Visby flygplats ikväll klockan 22:25.
Jag pratade nyss med henne.
Då var hon på flygplatsen i Bratislava och fortfarande lite omtumlad.
Det senaste dygnet har varit ”sjukt”.
Och finalen blev känslomässigt berg- och dalbane-åk.
Årets VM var Sara Steens första och hon var med för att se och lära även om hon i finalen överglänste betydligt mer rutinerade VM-spelare.

Finalfacit: Ett mål, en assist och två plus i statistiken i en match som slutar 6-5 efter straffläggning talar klarspråk.

Sara Steen tar nu rygg på Anna Jakobsson (som förövrigt visat sig vara en naturbegåvning som expertkommentator) i raden gotländska världsmästare i innebandy. 

I nästa VM – 2019 i Schweiz – är tanken att Sara Steen ska vara en av hörnstenarna.
Redan nu står det klart att det också blir en ny förbundskapten.
Andreas Lundmark byter landslag och rutinerade Åsa ”Kotten” Karlsson går från assisterande till huvudcoach för A-landslaget.
Sara Steen känner ”Kotten” och ”Kotten” känner Sara Steen sen gammalt.
Endrestjärnan var en av de mer tongivande spelarna i det U19-landslag som 2014 vann VM-guld och förutom Steen har Johanna Hultgren (Iksu), Amanda Delgado Johansson (Iksu) och Ellen Rasmussen (Malmö) tagit steget upp.
Sara Steen är positiv till förbundets val:
- Det kommer att bli jättebra, jag gillar henne mycket som tränare och hon har verkligen fokus på individiden och att du ska bli bättre. Redan i U19 hade jag jättestor respekt för henne och den känslan har förstärkts nu. Det kommer att bli riktigt bra, sade Sara Steen.

Det finns ett gäng till från U19-guldlaget som pockar på Karlssons uppmärksamhet.
Från Endre tänker jag närmast på Sophia Lundmark, Elin Gabrielsson och eventuellt Stina Ander (kapten U19-VM 2014) om hon blir kvitt sina skadebekymmer.
Även Endrespelare som Alva Olofsson, Anna Moberg och Elin Roos vill vara med i snacket och det ska bli väldigt intressant att se kommande landslagstrupper.

Såg ni bronsmatchen förresten? Corin Rüttimann.
Schweiziskan såg på egen hand till att skjuta hem bronset med ett hattrick i 3-2-matchen mot Tjeckien.
Nu har centerstjärnan gjort 40 VM-mål och det är ingen annan som gjort fler.
Önskar att man fick se henne oftare.

 

186 mål - nu lägger Öhman av

Silly season Peter Öhman slutar och plötsligt blev gotländsk fotboll betydligt målsnålare.
29-årigen gjorde den gångna säsongen vansinniga 40 mål på 21 matcher, vilket var mest om man summerar rikets 35 division 4-serier.
För Dalhem IF är det ett dråpslag. Peter Öhmans gjorde alltså 40 av klubbens totalt 99 mål och utan honom tror jag inte att laget klarat av att gå igenom serien med 21 raka segrar.

Peter Öhman kommer att fattas.
Jag har sett honom växa upp som fotbollsspelare.
Jag minns den där lintotten i Levides IF:s fina class of 88. Han öste in mål och var oftast en glad unge.
Minns att jag som oerfaren frilansreporter intervjuade honom vid flera tillfällen i samband med ungdomscuper i slutet av 90-talet. Jag har sett honom slå igenom som seniorspelare, ta steget från Levide till Dalhem och senare till Gute.
I Gute var det inte alls den Peter Öhman jag var van vid. Han trivdes aldrig och återvände sedan till Dalhem och fick ny fart på karriären.
2010 delade jag ut GA-bollen till honom efter en fantastisk debutsäsong i division 3 där han vräkte in 21 mål.
Vi har sett honom gå från att vara en gänglig forward till att bli betydligt biffigare under de sista säsongerna.
- Jag har tränat på gym 5-6 gånger i veckan och gått från att vara en räka till en kräfta, skämtade han.

Peters pappa har alltid funnits vid sidan av planen och det har han gjort under hela karriären.
- Han har betytt mycket för mig och han ville nog att jag skulle fortsätta. Han är 83 år nu och står fortfarande vid inträdet i Dalhem, sade Peter till mig tidigare i dag.
Peter har varit fundersam även tidigare år, men hela tiden hittat motivationen och särskilt under tränare Mikael Waktel.
Kanske hade motivationen infunnit sig om Dalhem hade haft en tränare på plats och en plan för återkomsten i division 3, men det är bara mina spekulationer.

Nu har han bestämt sig. Det är över, finito och game over.
186 mål har det blivit sedan han debuterade i division 4 som 16 åring i Levide 2005. Mission Accomplished.

Peter Öhmans målstatistik:
2005 Levide IF (div 4) 5 mål
2006 Levide IF (div 4) 15 mål
2007 Levide IF (div 4) 3 mål
2008 Levide IF (div 4) 8 mål
2009 Levide IF (div 4) 17 mål
2010 Dalhem IF (div 3) 21 mål
2011 Dalhem IF (div 3) 6 mål
2012 FC Gute (div 2)   3 mål
2013 FC Gute (div 2/4) 6 mål
2014 Dalhem IF (div 4) 31 mål
2015 Dalhem IF (div 3) 12 mål
2016 Dalhem IF (div 3) 19 mål
2017 Dalhem IF (div 4) 40 mål

En större intervju med Peter Öhman hittar ni här.

*****

Jag kan också avslöja att Håbo FF:s Gutedödare Jens Hägg sannolikt blir Gutes nästa nyförvärv.
Han är muntligen överens med klubben som i går langade över avtalet.
Jens Hägg har varit FC Gutes värsta mardröm de senaste säsongerna och av de 19 mål han gjort under de två senaste division 2-säsongerna har sju fallit mot Gute.
Hägg har mer eller mindre på egen hand snott sju pinnar av Gute.

Däremot är det mindre troligt att Sollentunas skicklige mittfältare Chika Ezeh kommer. Gute var på väg att skicka över ett kontraktsförslag när en utländsk klubb visade intresse för Ezeh.
Han kommer nu att provspela och eventuellt signa för klubben.
Synd eftersom han vore en vass värvning.

****
FBC Kalmarsund med landslagsstjärnan Kim Nilsson får en ny tränare i innebandyns allsvenska.
Efter ett krismöte på måndagen valde klubbens sportsliga ledning med klubbchef Per Viberg i spetsen att sparka huvudtränaren Emil Stille som ersätts av sportchefen och förre tränaren Adam Kallenberg.
Jag hade på känn att något var på gång, men trodde att man skulle vänta till efter Visby IBK-matchen den 16 december.
Att Kalmarsund inte är något höstlag är inget nytt.
Kalmarsund ligger nu femma i serien med 18 poäng.
Vid samma tidpunkt i fjol låg man femma med 21 poäng.
Rätt eller fel? Ingen aning, men Kalmarsund har underpresterat sedan om det är Stilles fel kan jag inte bedöma.

Hej då.

Välkommen till min hörna. Här skriver jag av mig när tidningarna gått i tryck eller sidorna inte räcker till. Fokus ligger naturligtvis på gotländsk idrott.

Namn: Mattias Karlsson

Yrke: Sportchef på Gotlands Media.

Bor: Visby.

Familj: Sambo och tre barn.

Nyhetstips eller kritik mejlas till: mattias.karlsson@gotlandsmedia.se

Bloggar