Makalös fotbollsvecka för exporttrio

Vilken - för att sno ett uttryck från Henrik Löfkvist - "euforisk" vecka det varit för öns gotländska fotbollsexporter.
Två allsvenska avancemang och ett SM-guld inom loppet av sex dagar.
Den som hade sagt det i våras antingen ljuger eller så jobbar hen som kejsare  i en galax långt, långt borta och kan förutse händelser.
Vi tar det största först.
SM-guld.
Anna Oscarsson är bara 21 år, men har redan vunnit SM-guld, EM-guld, EM-silver och fört upp laget i sitt hjärta - Hammarby - till damallsvenskan.
I somras valde hon trots att Bajen låg på nedflyttningsplats att prioritera den egna karriären och ta chansen när regerande mästaren Linköping lockade att vinna guld och spela Champions league.
Nu har hon gjort båda delar.
Hon berättar själv för helagotland.se hur svårt beslutet var.
- Beslutet att lämna Hammarby var väldigt svårt att ta. Faktiskt så känns guldet nästan lika mycket värt nu som att de verkar kunna klara sig kvar.
Guldet säkrades i dag - söndag - efter 0-0 mot förre Gutetränaren Jonas Björkgrens Kvarnsveden.
Nu ser Anna till att Åsa Jakobsson och Lotta Edmarks guldduo blir en trio.
Läs hela guldintervjun här
Hammarby med Alma Nygren från start spelade i lördags 0-0 mot Clara Markstedts Vittsjö och i nuläget spelar båda klubbar allsvenskt även nästa säsong.
Och Anna Oscarssons fantastiska säsong tar inte slut med damallsvenskan.
Den 8 november drar åttondelsfinalen i Champions League igång mot Sparta Prag och först efter returmötet väntar lite semester.

****
Det är alltid svårt att jämföra prestationer, men det Joel Qwiberg och Henrik Löfkvist gjort i år är mäkta imponerande.
Brommapojkarna går på två säsonger från division 1 via superettan till allsvenskan.
Joel Qwiberg har varit en bärande spelare i BP, med sin outtröttliga löpvilja längs vänsterflanken.
Nu bär det vad det verkar västerut och det uppges vara mer eller mindre klart med en flytt till MLS och San José Earthquakes trots lockrop från klubbar som Hammarby och IFK Göteborg för att nämna några.
Jag vet att Joel redan under cupsuccén i våras sa till mig att BP mycket väl kunde gå raka vägen upp i allsvenskan.
Jag var skeptisk och blev inte mindre när klubben sålde spelare som Junior (Bajen) och Felix Beijmo (Djugården).
Joel fick rätt förstås. Själv har han startat 26 matcher och stått för fyra målgivande passningar.

***
Jag var ännu mer skeptisk när jag intervjuade Henrik Löfkvist i januari 2016. Han hade då skrivit på för nyblivna superettanklubben Dalkurd FF.
"Klubben har gjort en otrolig resa, den stannar inte i superettan"
Jaha du, det gör den inte, tänkte jag för mig själv efter att ha följt fem ångestsäsonger med Hammarby i samma serie.
Henrik fick rätt förstås. Efter att Dalkurd slutat fyra första säsongen, missat allsvenskt kval med en pinne mindre än Halmstad som sedan tog steget upp. I år säkrade man direktplatsen i lördags (näst sista omgången) och Henrik Löfkvist har varit en bärande vägg i Borlängeklubbens mittlås. Löfkvist har varit dominant och så stabil att ingen på gamla Domnarsvallen behövt sura över att radarpartnern Jesper Nyholm värvades till AIK.
Löfkvist har gått från Gute i mitten av division 2, via division 1 (Akropolis) och superettan till allsvenskan på tre år.
22 starter har det blivit, men inget mål. Däremot tre avslut i virket varav en nick i ribbans undersida i seriefinalen mot BP.
Nu får vi se om han spelar ut sitt treårskontrakt med Dalkurd 2018 eller köps av någon av storklubbarna.

**
Tyngre går det för de gotländska målvakterna i allsvenskan.
Anton Fagerström är fast på bänken i Örebro SK, medan Lukas Jonsson när han väl fick chansen har knappast fått den allsvenska start han fantiserat om.
Här är Jonssons mardrömsstatistik: Fem matcher från start, 18 insläppta mål ger ett snitt på 3.6 insläppta mål per match. Ett var 25:e minut.
Trist, men till Lukas försvar har Sirius efter en lyrisk vår checkat ut och spelar numer ett försvarsspel som knappt hör hemma på flygets fotbollsplaner.
Jag sätts Lukas Jonssons psyke och Sirius tålamod på prov.
Kontraktet med Sirius sträcker sig över 2019 och så dålig som siffrorna visar är han inte.

*
Snappade upp denna åskådning i mitt twitterflöde.
Fem senaste vinnarna av division 1 norra har alla nått allsvenskan.
2012: Östersund.
2013: Sirius.
2014: AFC.
2015: Dalkurd.
2016: Brommapojkarna.
Vi får se om Brage som tog hem norrettan i år kan hålla den sviten vid liv.

 

Warpzone genom seriepyramiden

FOTBOLL I mitten av förra veckan nåddes vi av beskedet att Kungsbacka FF drar sig ur elitettan.

Klubben som i fjol spelade allsvensk fotboll hade fem spelare i träning.

Det är andra gången på kort tid som en klubb drar sig ur näst högsta serien - Limhamn Bunkeflo fattade samma beslut för ett par veckor sedan.

Limhamn Bunkeflo hade hoppats på en sammanslagning med Malmö FF som vaknat till och insett att man kanske skulle ha ett damlag ändå. MFF hade 2007 tagit beslutet att bryta med sitt framgångsrika damlag som idag går under namnet FC Rosengård.

Nu fanns en chans att åka snålskjuts från ingenstans till elitfotbollen men medlemmarna sade nej.

Det här är en bild av damfotbollens Sverige som är trist.

På närmare håll har vi ett färskt exempel i Dalhem IF som 2018 fick lämna division 2 under uppseendeväckande former.

Dalhem hade räddat kontraktet 2018 trodde man, men när "för många" Svealandsklubbar åkt ur divisionerna ovanför hamnade Dalhem under schavotten trots att man firat det förnyade kontraktet stort.

Enorm besvikelse förstås.

Som vanligt när det kommer till damfotboll drar sig lag ur tätt inpå seriestart. Ju längre ner i divisionerna ju vanligare blir det.

Dalhem fick strax före seriestarten i division 3 (2019) frågan om man ville stanna i division 2 sedan P18 B dragit sig ur densamma.

Dalhem tackade ja och slutade fyra.

Nyligen meddelade Triangeln att man drar sig ur division 1 och då fick Dalhem frågan om man ville ta ytterligare ett kliv upp i seriepyramiden men tackade nej.

– Visst var det kittlande och vi kanske skulle ha klarat det, men samtidigt har vi inte råd att chansa. Jag tror varken Dalhem eller Gotland skulle ha råd med en liknande säsong som den P18 hade i division 1. Det kostar mer än det smakar, sade Thomas Wickman, tränare i Dalhem då.

Nu har man för andra gången på kort tid fått frågan om att hoppa upp i division 1 och ska fatta ett beslut under måndagen.

Efter att den senaste tiden ha gjort klart med några namnstarka nyförvärv är erbjudandet mer intressant den här gången.

Det här inlägget är ingen kritik mot Dalhem hur de än resonerar i frågan utan bara en läktarskådning av svensk damfotboll där det blivit mer regel än undantag att klubbar erbjuds en warp zone genom divisionerna.

Det är en sorglig utveckling eftersom klubbar går miste om euforin och känslan som kommer när ett lag tillsammans avancerar på sportsliga grunder.

Det är väl ändå de upplevelserna man spelar för och särskilt i damfotboll där man spelar för kaffepengar?

Svenska Cupen med smak av Gotland

FOTBOLL Svenska cupens gruppspel pågår sedan en vecka tillbaka.

Och nej Gute är inte med i år heller, men det finns det finns många gotlandsfostrade spelare med i cupen.

För att vara exakt: åtta spelare ur 0498-regionen.

Den andra omgången innehåller ett par riktiga höjdpunkter för er som vill följa exporterna.

I grupp A ställs Sandviken mot svenska mästarna Djurgården på måndag. I Sandviken återfinns Emil Engqvist på mittfältet och gör sin andra säsong i division 1-klubben. 

Emil gjorde 90 minuter i första omgången där Sandviken torskade mot Mjällby med 2-3. 

Inför mötet med Djurgården flyttar man in i Göransson Arena där en konstgräsmatta kommer att rullas ut eftersom Jernvallen inte är i spelbart skick. I anslutning till matchen kommer även bandylaget Sandvikens AIK att spela sin semifinal och arrangörsklubbarna räknar med fullsatta arenor. 

 

I grupp B kommer det bli åka av för Joel Elofssons Karlskrona under söndagen när Malmö FF efter snytingen av Wolfsburg i Europa League-slutspelet kommer på besök.

Karlskrona spelade i första omgången 1-1 mot AFC. Joel Elofsson gör sin första säsong och spelade 55 minuter.

 

I grupp 4 hittar vi Kalmar FF som körde över klassiska Örgryte med 3-0. 
Henrik Löfkvist spelade hela matchen.
Alexander Ahl Holmström började på bänken men blev inbytt efter 86 minuter.

På söndagen ställs de mot Jönköping Södra.

I Örgryte spelade ifjol Sandasonen Joel Qwiberg men hans kontrakt har gått ut och han söker ny klubb.

 

Under lördagens hade jag förväntat mig en match mellan de gotländska målvaktsfantomerna Lukas Jonsson (Sirius) och Anton Fagerström (Västerås).

Dessvärre satt Jonsson på sidan av och då blev Sirius slaktat av Västerås med 3-0 under lördagen.

Jag är ännu förvånad över att Anton Fagerström inte spelar i allsvenskan 2020.

 

I damernas cup är Clara Markstedt och Anna Oscarssons öns bidrag. Markstedt sköt segermålet i första omgången mot Växjö (1-0) och nästa omgång mot Kopparberg/Göteborg spelas 15 mars.

Anna Oscarsson startade för Eskilstuna vann första matchen mot forna storlaget Umeå IK (1-0) och möter i nästa omgång Djurgården.

Liket lever och det liket är jag

COMEBACK Det är åtta månader sedan mitt senaste blogg.

Det har varit lite komplicerat och jag behövde en paus.

Men nu så: Liket lever och det liket är jag.

Nu står vi här mitt i den häftigaste tiden på det gotländska idrottsåret.

Det är nu de stora publiklagen står inför sin examen samtidigt som fotbollslagen står och stampar för att trycka igång sina säsonger.

I tisdags vann Visby Roma det första playoff-mötet i bäst av tre mot Lindlöven och som man gjorde det.

Första perioden i tisdags var lika risig som vi blivit vana att se laget i allettan, andra var ett snäpp bättre och i tredje stormade man ut och körde över Lindlöven som aldrig förstod vad som träffat dom innan det var för sent.

Det var också helt rätt spelare som stod för pukorna.

Jag hade samma dag kritiserat lagets stjärnor på den totala formsvacka de befann sig i.

Ni kan läsa krönikan här.

Mikael Adamsson gjorde ett (!) mål på 18 matcher i allettan.

Förstafemman med Ryker Leer, Teemu Huttu och Mikael Hedlund som var höstens stora behållning svalnade rejält i allettan och tillsammans mäktade trion bara med två mål i de tio avslutande matcherna.

Ofattbart ineffektivt.

Så tillbaka till den där tredje perioden. Lindlöven hade gått till pausvila med en hyfsat säker 2-0-ledning och skulle bara spela av den tredje perioden.

19 sekunder tog det sedan lossnade proppen i ketchupflaskan och Visby Roma fick stundtals gästerna att se ut som ett juniorlag.

Lindlövens spel trasades samman och den fram till tredje perioden omutlige Isak Mantler i Lindlövenkassen fick vittja sitt nät fem gånger om.

Rätt spelare var det ja.

  • Mikael Adamsson gjorde 2+1.
  • Teemu Huttu 2+0.
  • Ryker Leer gjorde förvisso inga mål men 0+2.
  • Adrian Elefalk 1+1.

Det här är ryggradsspelarna som ska leverera poängen och när de behövdes som mest marscherade de över motståndet som nu är tvunget att vinna på fredagskvällen annars är det game over.

Det gick inte att undgå att känna med Einar Engström i matchens slutskede. Han trodde länge att han hade satt punkt för sin ettåriga måltorka, men domaren gjorde washout för spelare i målgården.

Einar Engström har nu inte gjort mål på 29 raka tävlingsmatcher.

 

Extra roligt med den här matchen var att 1212 personer sökt sig till Visby ishall den här tisdagen då det mesta talade mot Visby Roma.

Av dessa märktes klackdelen med rödblå matchtröjor mest. 

Sportchef André Lundholm hade gett rinkbandyklacken Hablingbo Ultras ett erbjudande de inte kunde motstå mot att de supportade laget.

Radio Gotland var först att uppmärksamma klacken som skapat karnevalstämning i Hemse ishall.

Jag träffade gänget en vecka tidigare och ni kan se TV-inslaget och läsa reportaget här.

I onsdags lyftes "Hablingarna" också av TV4 där Axel Pileby och Anna Brolin intervjuade två av killarna.

Den "riktiga" Visby Roma-klacken brukar vanligtvis häckla motståndarna för att vara "hockeybockeylag". Den hördes inte i tisdags.

På fredagskvällen smäller det alltså i Lindeshov och jag kommer att liverapportera matchen på helagotland.se.

Gör mig gärna sällskap då.

"Vi är Levide"

Det finns mängder av små klubbar över Gotland som berör människor trots att de sportsliga framgångarna är i det närmast obefintliga.

Klubbar och inte minst depå landsbygden blir en träffpunkt för sockenborna och man är stolta över "sitt" lag.

Med den bakgrunden bestämde jag mig inför säsongen att följa ett lag i division 4 Gotland.

Min enda utrustning är mobiltelefon och stativ så förvänta er ingen högklassig produktion men däremot en nära inblick i en förening och människorna runtomkring den. 

Jag bestämde mig före säsongen för att punktbevaka Levide IF under en säsong. Ett jojolag från södra Gotland som har en serieseger i division 4 (2007) och en seger i GA Cup som främsta meriter, men där det finns en stolthet för klubbmärket oavsett serienivå.

I år har laget gått som tåget och skaffat sig ett bra utgångsläge, men hotas samtidigt av föreningar som IFK Visby och Väskinde AIS.

Följ med på en resa i min nya serie "Vi är Levide".

I dag släppte vi första delen plus bonusmaterial i form av en tillbakablick på hösten 2007.

Här hittar ni första delen.

Hör gärna av er och berätta vad ni tyckte eller vad ni vill se mer av: mattias.karlsson@gotlandsmedia.se

En tränarkandidat mindre - Lindahl till AIK

Silly Season (innebandy) Nyligen skrev jag att gotlänningen Ronnie Lindahl var Endres huvudspår att ersätta Tom Iversjö som tränare.

Det spåret är dött nu.

Ronnie Lindahl ville till Endre och Endre ville ha Ronnie Lindahl, men efter att det praktiska vid sidan av innebandyn inte gått att lösa valde Lindahl att tacka nej.

För Endre är beskedet ett steg tillbaka och man tvingas gå på andra spår.

Ronnie Lindahl har nu skrivit på för allsvenska AIK (herrar) där han blir mental- och assisterande matchcoach till Dennis Ericsson Freij.

Frågan är hur Endre går vidare nu.

*** 
Visby IBK jagar också tränare och det finns ett par spår. Jag skrev att klubben gett etablerade Niklas Nordén ett kontrakt, men det är ett långskott.

Visby gör förstås helt rätt som försöker med tanke på Nordéns bakgrund där han tog över Växjö Vipers som nykomling i SSL och har byggt upp föreningen till den etablerade förening man är i dag.

Jag gillar att man fiskar efter de stora fiskarna.

Visby IBK offentliggjorde förra veckan unga Daniel Gabrielsson som sitt första nyförvärv. En ung spelare som öst in mål i division 1.
Lär behöva tid att anpassa sig till det högre tempot och får i första hand slåss om en plats i tredjelinan.

Simon Zetterling som besökte klubben under playoff har tackat nej och väljer Växjö Vipers.


**
Endre IF presenterade nyligen sitt första nyförvärv i superlöftet Wilma Johansson (RIG Umeå/Dalen). Jag avslöjade häromveckan intresset och i konkurrens med flera andra SSL-klubbar vann Endre dragkampen.

Wilma Johansson är rightare och kommer få chansen att spela med sin gamla radarpartner Ellen Bäckstedt och den duon kommer få en huvudroll om Endre ska ta nästa steg.
Fortfarande finns en hel del jobb för Endre att göra med spelartruppen då spelare som Sophia Lundmark (gravid), Milla Nordlund (TPS Åbo), Alva Olofsson (slutar) och Clara Gottberg (ej klart) lämnat.
En målvakt måste in och här lutar det åt att Endre går på en utländsk målvakt efter att Cornelia Palmér nobbat Endre för att skriva på för Rönnby.


*
Ett par förlängningar har det också blivit i veckan.
Visby IBK har förlängt med Martin Stolt och Marcus Jovic
Endre har förlängt med Erika Nilsson och i förra veckan Elin Gabrielsson.

Välkommen till min hörna. Här skriver jag av mig när tidningarna gått i tryck eller sidorna inte räcker till. Fokus ligger naturligtvis på gotländsk idrott.

Namn: Mattias Karlsson

Yrke: Sportchef på Gotlands Media.

Bor: Visby.

Familj: Sambo och tre barn.

Nyhetstips eller kritik mejlas till: mattias.karlsson@gotlandsmedia.se

Bloggar