Utmärkelsen delades ut på Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna under onsdagen.

– Man blir överraskad, säger Karin Wågström när vi når henne på telefon på Skogsstyrelsens kontor i Vallentuna.

– Och jag är inte ensam i arbetet.

Artikelbild

| Karin Wågström får Artdatabankens naturvårdspris 2019.

Men du har hållt i det i många år?

– Ja någon måste ju göra det.

Karin Wågström började arbeta mot almsjukan på Gotland för 13 år sedan, direkt när sjukan påträffades.

– Almen är akut hotad. Trädens betydelse är stor. I en färsk rapport från Naturvårdsverket kallas träden de för "den biologiska mångfaldens ryggrad", säger Karin Wågström.Almarna är enligt Artdatabanken värdar för omkring 250 arter, varav hälften är rödlistade, alltså starkt hotade. Ytterligare 420 arter (!) utnyttjar almen på ett eller annat sätt.

Artikelbild

| Almen har försvunnit från stora delar av Sverige - och Europa - som en följd av almsjukan.

Gotlands bestånd av almar är viktigt, inte bara i ett svenskt, utan även europeiskt perspektiv. Genom de tidiga insatserna har almsjukan kunnat hållas i schack på ön. 35 000 sjuka träd har fällts och bränts upp. 90 procent av träden finns kvar, viket kan jämföras med Öland, där bara 10 procent återstår.

Men priset till Karin Wågström kommer i ett bekymmersamt läge.

Artikelbild

| Gotland sticker ut som framgångsrikt i kampen mot almsjukan.

– Bekämpningen har bekostats i ett EU-projekt som avslutas. Det finns inga signaler om att Naturvårdsverket har medel till att fortsätta, kommenterar Karin Wågström.

– Det som påbörjats fortsätter fram till sommaren och vi ska göra en inventering.

– I expertgruppen där jag ingår är vi överens om att arbetet på något sätt måste fortsätta. Till "the bitter end!", avslutar hon.