Den centerpartistiska ledarsidan Gotlänningen har gett plats åt ett inlägg från Svenskt Näringsliv, SN, 17/10. Det är skrivet av SN:s regionchef Kirsten Åkerman och är en replik på min ledare i Gotlands Folkblad 7/10.
I ledaren kritiserade jag den årliga mätning SN gör av kommuners så kallade företagsklimat, där kommunerna rankas 1 till 290. Det ger att de spelas ut mot varandra i en ranking där hälften tappar och hälften stiger, även om alla skulle förbättra sig.
Underlaget för rankingen är enkäter bland företagare och fakta, uppgifter och statistik. De förra väger dubbelt så mycket som de senare, två tredjedelar. Sammansättningen som ger rankingen är godtycklig, på flera sätt.
Ett är hur tungt enkäterna väger. Ett annat är vilka fakta och uppgifter som är med, och deras vikt. Till godtyckligheten kommer även aspekter alla mätningar har, som bortfall bland de som enkäter sänts till.
Som Åkerman framhåller har cirka 30 000 företagare svarat i SN:s enkät. Men bortfallet är lika stort.
Frågan är om de som inte svarat tycker som de som svarat, eller tycker något annat i någon grad.
Mätningar, vid val och de av Statistiska centralbyrån, visar att Moderaterna och Sverigedemokraterna har högt stöd bland företagare. Det kan tänkas att kommuner som styrs av M, och kanske har SD som underlag, har lättare att hamna högt i svaren från företagarna och i rankingen.
Visst, de kommunerna kan ha en politik och verksamhet som företagare gillar. Men frågan är om en socialdemokratiskt ledd kommun i styre har lika lätt som en borgerlig att bedömas objektivt av personer, företagare, varav en hög andel är borgerliga eller sverigedemokrater.
Åkerman skriver att SN:s undersökning, och ranking, kommer ur en önskan hos SN att företagare ska mötas rättssäkert och effektivt av kommunerna. Och det är Svenskt Näringsliv fria att verka för, att arbeta för medlemsföretagens bästa.
Men Svenskt Näringsliv och dess medlemmar är inte allmänintresset, enda intresset eller främsta intresset i samhället eller en kommun.
Det finns även andra intressen och det är politikers och förvaltningars uppgift att väga samman alla intressen och prioritera bland dem.
Svenskt Näringsliv är resursstarka. Med sin årliga ranking, utifrån enkäter bland företag, medlemmarna, vill organisationen påverka politikerna att lyssna på och tillmötesgå företagsintressen.
Andra intressen, som kan tänkas vilja ha exempelvis bra miljö eller omfattande kulturliv, har inte samma möjligheter som SN att göra enkäter och rankingar för att påverka kommunala beslutsfattare och förvaltningar.