Debatt Gotlands Folkblad På måndag bär det iväg på budgetberedning. Vi Socialdemokrater har styrt i åtta år. Det är åtta år att vara stolt över. Det kan vara svårt att följa med och förstå vad som är sant när politikens retorik blir mer pajkastning än fakta. De flesta har nog förstått att vi har befunnit oss i ett sparpaket över tre år där 2019 är det sista. I går gick det att läsa i GA om den uppföljning som Arkwright gjort av sparpaketet. De ger godkänt. Vi har lyckats väl med det vi föresatte oss och vi har lyckats utan att det märks alltför mycket hos gotlänningen. Vårt vägval var just så.

2015 när vi beslutade om sparpaketet 2017-19 var det tungt. Vi i dåvarande majoritet hamnade i ett ständigt jagande efter besparingar. Vårt mindset var inställt på att dra ner, att minska utbud, att hitta besparingspotential. Det behövdes, samtidigt som vi snabbt insåg att vi kan inte bara vara där. Som ansvarig för, inte bara Region Gotlands budget och ekonomi, utan faktiskt också för hela Gotlands utveckling, tillväxt och attraktivitet fungerar det inte att bara vrida av kranen och stänga ner för att spara snabbt. Det som är en besparing i dag kan bli en långt större kostnad om nåt år.

Vi i dåvarande majoritet bestämde oss snabbt för att vidga vårt perspektiv. Vi har alla år därför tänkt i en modell där perspektiven ekonomi, kompetensförsörjning och utveckling av hela Gotland är lika viktiga. Ekonomin sätter självklart ramar och det hade varit lätt att hamna i ett ensidigt krasst ekonomiskt tänkande. Vi har lyckats hålla oss ifrån det trots år av sparande.

Precis som vanligt måste vi klara att tänka flera tankar samtidigt. Att vrida av kranen är enkelt men riskerar mycket. Där verkar Alliansen vara nu. Kortsiktiga snabba beslut. Att inte investera i våra vägar riskerar kosta mer framåt. Att inte fortsätta jobba för att vara en attraktiv plats att besöka riskerar skatteintäkter och näringsliv. Att inte investera i attraktivitet för barn och unga riskerar dessa familjer som boende på ön. Tappar vi attraktivitet som arbetsgivare riskerar vi också negativ befolkningsökning och vi riskerar tappa viktig kompetens. Stänger vi förskolor på landet nu riskerar vi att tappa befolkning på landsbygden framåt. Att plocka bort icke lagstadgad verksamhet är enkelt nu men riskerar kosta mer på sikt. Det förebyggande arbetet är det vi vet är mest effektivt för att minska vårdkostnader framåt. Förebyggande och tidiga insatser räddar barn och familjer samtidigt som det sparar kostnader för samhället.

Allt hänger ihop. Att ta ansvar är tufft. Min linje kommer att fortsätta vara helhet och långsiktighet. Att ta ansvar för långsiktigt hållbar ekonomi innebär insikt om det komplexa i det. Det ställer krav som jag just nu inte ser Alliansen axla.