För en dryg månad sedan skrev GT om nedskärningar i Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens budgetar, som innebär ett slopande av kampen mot almsjukan på Gotland.

Det är en kamp som har kostat åtskilliga miljoner kronor, men som också har gjort Gotland unikt i Europa när det gäller ett levande och friskt almbestånd.

Enligt experter utgör beslutet en dödsdom för de gotländska träden.

Artikelbild

GT 5 februari.

– Släpper vi det här nu kommer sjukdomen att sprida sig snabbt, sade Karin Wågström på Skogsstyrelsen till GT i februari.

Nu släpper Artsdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet en rapport med titeln ”Värdväxters betydelse för andra organismer”, som bland annat tar upp hur almdöden påverkar andra arter.

– Förutom träden i sig och deras kulturvärde på Gotland, så är kanske ett hundratal andra arter beroende av almen. Det är främst olika lavar och mossor, men även vissa insekter och svampar. För Gotlands del är det en hel naturtyp som riskerar att gå förlorad, berättar en av rapportskrivarna, miljöanalytikern Sebastian Sundberg.

Om rapporten kan leda till ett förnyat arbete för att bevara almen är i nuläget oklart.

– Det är ju en förhoppning såklart, men det blir i slutändan politiska beslut som avgör. Men det här ska åtminstone ge ett bra underlag, säger Sebastian Sundberg.

Ett annat kapitel i rapporten som är relevant för Gotland handlar om tallen.

Den är inte lika hotad – men en oro uttrycks kring invasiva arter och sjukdomar som finns på andra håll i Europa.